Tävlingsbidrag till ”Klasskampen 2004″. Klass: 8a Gillboskolan, Gillboskolan i Sollentuna. Hemkunskapslärare på Gillboskolan: Malin Söderlund. Deltagare: Elin Rydner, Stellan Rask, Britta Gustafsson, Sara Rönnlund
Villkor: Råvarorna får kosta max 30 kr per person och ska ingå i tävlingens råvarukorg. Smaksättare som kryddor, buljong m.m. är inte inte inräknade i 30 kronors-budgeten. Kostnad: 30 kr per person. Tillagningstid: 30 min.
Recept för 4 personer.
Ingredienser:
400 g kycklingfilé
4 port färskpasta
1 burk cremé fraiche med chili
och paprika smak
1/2 burk vanlig creme fraiche
1 msk basilika
2 tomater
2 chili
1 röd paprika
1 rödlök
1 liter mjölk
1 tärning hönsbuljong
Tillagning:
Först skar vi kycklingen i små bitar och lade ner dom i stekpannan för att börja steka dom.
Sen satte vi på pastavattnet så att det börjar koka i tid.
Under tiden kycklingen stektes skar vi chilin och paprikan i små bitar.
Vi skar även tomater till små ”båtar”. Löken skivade vi. Hönsbuljongen la vi ner i en kastrull med vatten för att den ska lösas upp och spädas ut med vattnet.
När pastavattnet började koka la vi ner pastan som skulle i cirka 5 min.
När kycklingen var klar la vi den på en tallrik så vi kunde använda stekpannan med kycklingspadet för att göra såsen. Vi hällde i cremé fraichen i stekpannan tillsammans med paprikan och chilin som vi hade hackat ner. När såsen hade börjat småkoka hällde vi i lite av hönsbuljongen. Sen la vi ner kycklingen i såsen och rörde runt.
När pastan var klar hällde vi bort vattnet och la upp pastan på en tallrik.
Sen la vi även kycklingsåsen på tallriken och tillsatte den paprikan som var kvar, liksom tomaterna och löken.
Sen la vi lite basilika över maten för att det skulle se lite extra fint ut.
Till maten serverades ett glas mjölk.
KOMMENTARER:
Fett
Det finns olika typer av fett, mättat fett, enkelomättat fett och fleromättat fett. Mättat fett får man i sig genom att äta t ex kött, smör, mjölk. Man kan kallar det animaliska produkter. Enkelomättat fett får man i sig genom olika vegetabiliska oljor, som t ex rapsolja och olivolja. Fleromättat fett får man i sig genom att äta fet fisk, som t ex sill, lax och strömming, eller om man äter skaldjur och även olikaoljor som t ex majsolja och sojaolja.
Det mättande fettet är det fettet som är onyttigast, en viss del av det är nödvändigtför kroppen att få i sig men för mycket av det mättande fettet kan öka risken för hjärt – och kärlsjukdomar. De omättade fetterna är mycket nyttigare, så helst ska man få i sig den största delen av fettintaget av t ex fet fisk, oljor och skaldjur. Det finns även essentiella fettsyror, sådana som vi måste få i oss för vår kropp kan själv inte tillverka dom. Om man önskar att gå ner i vikt ska man inte sluta äta fett! Att utesluta fett helt är bara dumt för att om kroppen inte får tillräckligt med fett börjar kroppen istället spara på det fett som redan finns. Det fettet som finns bl a runt organ och det som är underhudsfett. Det ligger nämligen till så att man går upp i vikt om man äter mer än vad man sedan görav med. Vi kan gå upp i vikt av fett, protein och kolhydrater, inte enbart fett.Man brukar säga att högst 30% av vårt totala energiintag ska komma från fett i kosten.
Kolhydrater
Den främsta energikällan för kroppen är kolhydrater. Kolhydrater finns i t ex pasta, ris, potatis, bönor och ärter och bröd. Kolhydrater finns även i t ex godis, sylt/marmelad och vissa drycker, där t ex oboy. Dom kolhydraterna kallas snabba kolhydrater och med snabba kolhydrater menas att blodsockret stiger fort men sjunker nästan lika snabbt igen. Alltså blir du pigg väldigt fort men blir trött igen nästan med detsamma. Medan kolhydrater som finns i t ex pasta och bönor osv, tillhör långsamma kolhydrater. Med långsamma kolhydrater menas att blodsockret stiger lite saktare men däremot håller blodsockret uppe längre, alltså blir du piggare längre. Om man håller på och bygger muskler så måste man se till att få i mer energi, därmed bl a kolhydrater än vad personens kropp gör av med.
Protein
Protein är uppbyggt av cirka ett 20-tal aminosyror. Det finns en del essentiella aminosyror, med andra ord, sådan aminosyror som vi behöver och vår kropp måste ha. De högre halterna av essentiella aminosyror finns i bl a kött, ägg, fisk, fågel och olika mjölkprodukter som t ex mjölk, smör osv. Vi får även i oss protein från potatis, bönor, ärter och spannmål, t ex mjöl, olika
gryner.
